Historia

Historia Långvind
Långvind är en del av hälsingekusten i södra Hudiksvalls kommun, i Enångers församling på gränsen till Norrala församling och Söderhamns kommun. Långvind har en lång historia, som går tillbaka till stenåldern. Fritidsormådet Långvind har – till skillnad från Långvindsbruk fem kilometer norr om fritidsområdet – en kort historia.

Under stenåldern, som sträcker sig till år1500 före Kristus, börjar människor bosätta sig säsongsvis längs Långvindskusten för att bland annat jaga säl. Från bronsåldern, 1500–500 före Kristus, finns människolämningar i form av stenrösen. Under medeltiden, fram till 1520 efter Kristus, får Långvind permanent bebyggelse, Långvinds by, nära dagens Långvindsbruk.

1542
Långvinds by har sex mantalssatta hemman i området som i dag är Långvindsbruk. Långvind stavas vid denna tid omväxlande Longuinne eller Longuenne. Namnet kommer från adjektivet ”lång” och ett efterled som kanske kommer från substantivet ”vinda”, som skulle syfta på en krokig naturformation.

1687
Långvinds bruk grundas som järnbruk. Bergsmästaren Petter Svedberg, adlad Schönström, och Magnus Blix den äldre, borgmästare i Söderhamn och faktor vid gevärsfaktoriet, får den 12 november 1687 privilegiebrev för att anlägga en masugn och hammare med två härdar vid Långvind.

1721
Ryssarna anfaller Sverige, hemsöker hälsingekusten och bränner ner Långvinds bruk och Långvinds by, som både brinner upp den 21 maj 1721. Både bruket och byn byggs upp.

1890
Järnframställningen i Långvinds bruks läggs ner. Masugnen arrenderas ut under några perioder men tas ur bruk 1902. Bruket övergår 1890 till jord- och skogsbruk.

1958
Jordbruket i Långvinds bruks läggs ner. Bruket blir ett renodlat skogsbruk. Jordbruksmarken arrenderas ut. Långvind fortsätter att vara personägd, sedan 1953 av syskonen Carl Erik Tottie, Helen Tottie-Stenson och Lars W Tottie. Långvinds bruk är därmed unikt genom att det, till skillnad från övriga hälsingebruk, aldrig varit aktiebolag.

1965
Bilhandlare Ivar Andersson, Hudiksvall, köper dagens Långvind från Långvinds bruk. Hans företag, Ivars Hus och fritidstomter AB, betalar 1 016 000 kronor för området. Det omfattar 414 hektar mark och 36 hektar vatten. I planerna ingår bland annat radhusbebyggelse på Älgstigen med näraliggande vägar, som dock överges.

1967
Hudiksvalls kommun fastställer den 21 juni 1967 byggnadsplanen för Långvinds fritidsområde, etapp 1. Planområdet omfattar 165 hektar med 340 tomter. Detaljplanen medger en byggyta på 125 kvadratmeter, varav huvudbyggnaden högst 100 kvadratmeter.

1968
Ivar Andersson sätter upp ett försäljningskontor på Snäcken vid en av stigarna från Snäckenvägen till naturreservatet. Han tar hjälp av Lennart Liw, Svensk fastighetsförmedling i Hudiksvall, för att sälja tomter. Vanligaste hus kommer från hälsingska Hälsingestugan och norska Trybohus, som även bygger ett visningshus. Bredvid kontoret öppnar en kiosk.

1969
De första husen börjar byggas på Tjäderstigen. Långvinds fritidsområdet växer upp steg för steg, med fyra stigar som får den första bebyggelsen: Tjäderstigen, Falkstigen, Orrstigen och Renlavsstigen.

1972
Långvinds vägsamfällighet bildas. Samfälligheten ansvarar för vägarna i fritidsormådet. En äldre samfällighet, Snäckenvägens vägsamfällighet, sköter vägen från länsvägen vid Långvindsbruk genom fritidsområdet vidare ut till Korsholmen. Området får också sin första småbåtshamn detta år, förlagd till Saltpannan på mark föreningen hyr av Långvinds bruk.

1973
En samfällighetsförening bildas för vattenförsörjning, bastu och tennisbana. Denna gemensamhetsanläggning (GA) blir den första i Långvinds samfällighetsförening.

1976
Hudiksvalls kommun fastställer 1967 en byggnadsplan för Korsholmen, Långvinds fritidsområde, etapp 2. Planområdet omfattar 130 hektar med 309 tomter, varav 99 är avstyckade; av dessa är 21 bebyggda. Samtliga tomter har vintervatten via samfälligheten. Gemensamhetsanläggning 2 (GA 2) består av vägar och vattenledningar på Korsholmen.

1978
Länsstyrelsen inrättar ett naturreservat på rullstensåsen som löper ut på en smal udde i Bottehavet vid Snäcken. Vegetationen är särpräglad med grova martallar och ett tunt marktäcke av mossor, lavar och bärris. Reservatet är på sex hektar.

1982
Eva Lorendahl, med fritidshus i området, öppnar en sommarbutik i den byggnad som Långvinds samfällighetsförening uppfört i områdets centrum.

1986
Långvinds samfällighetsförening köper omgivande skogsmark från konkursboet A-tomter i Bromma. Marken omfattar 142 hektar, varav 98 hektar produktiv skog, 34 hektar övrig mark, 6 hektar naturreservat och 4 hektar vatten.

1988
Långvind får en golfbana, en bangolfanläggning med tolv banor, och en båtkluss, Dragösvikens båtklubb. Klubben, som inte ingår i samfällighetsföreningen, hyr mark av föreningen för den hamn klubben har i Dragösviken. Samma år inrättar Långvinds samfällighet, som en följd av sitt skogsköp två år tidigare, en skogsbruksplan.

1989
Långvinds samfällighetsförening får genom en ny lantmäteriförrättning utvidgat ansvar. Vägföreningen går upp i Gemensamhetsanläggning 1 (GA 1).

1991
Bastun byggs om till klubbstuga, sedan driftskostnaden ökat och intresset för bastubadande minskat. Föreningen får en möteslokal, som styrelsen använder för möten och härbärgerar föreningens arkiv. Medlemmar kan hyra lokalen. Stugan har kök, vatten och utomhusdusch. Långvinds bruk bildar ett aktiebolag för skogsdriften. Bruket är fortsatt personlig egendom.

1996
Långvinds samfällighetsförening årsstämma beslutar med röstsiffrorna 24 mot 14 att avslå förslaget om utbyggnad av vintervattenledning och att inte utreda frågan vidare. Därmed avförde i praktiken föreningen frågan om vintervatten i hela området från dagordningen.

1997
Långvind får ett flertal campingbord vid de två havsbaden, Snäcken och Kråknäs, och på flera andra platser. Telefonkiosken vid sommarbutiken avvecklas.

1999
Länsstyrelsen beslutar att upprätta ett förordnandeområde vid Fäbodviken med bland annat skyddat fiske.

2002
Långvind får en fiskeförening i Byhedssjön, som inte ingår i samfällighetsföreningen. Samfälligheten har avtal med Långvinds bruk om tio års arrende av Byhedssjön. Fiskeföreningen planterar ut fisk och ställer, tillsammans med frivilliga i samfällighetsföreningen, i ordning vindskydd och grillplats på sjöns norra sida.

2003
Badet vid Byhedssjön får toalett; sedan tidigare finns campingbord. Samma år sätter Länsstyrelsen upp nytt stängsel runt naturreservatet och förser det med nya informationsskyltar.

Jörgen Bengtson

Natur och miljö
Långvind ligger vid Enångersåsens slut vid Bottenhavet. Rullstensåsen sträcker sig från kusten vid Långvind till Östra Myra in i landet.

Värdefull rullstensås
Närmast kusten är åsen ganska flack och låg. Efter två kilometer stiger den till mellan fem och tio meter över omgivande marker. Denna höjdplåta varar närmare sju kilometer i längsriktning mot Enånger i nordväst. Åsens väggar är branta och omgivna av morän och myrmarker. Efter Norasjön blir åsen flackare igen och omges ibland av sandfält.

Vägen till Långvind går längs hela åssträckningen, Merparten av åssträckan är skogsklädd. Ett fåtal bostadsfastigheter finns längs vägen.

Längs vägen och ned mot Byhedssjön har Långvinds bruk tidigare tagit ut täkt. Täkten är efterbehandlad och blev skogsplanterad på 1980-talet.

Länsstyrelsen har inventerat grusåsarna i länet. Åssträckan i Långvind bedömer länsstyrelsen som mycket värdefull i kustlandskapet.

Värdefulla havsfjärdar
Länsstyrelsen har även inventerat de grunda havsfjärdarna i Gävleborg. Staten har formulerat tre regionala miljömål för Gävleborgs län. Målen är att uppnå ett ”hav i balans
samt levande kust och skärgård”. Ett av målen handlar om att skydda värdefulla naturmiljöer i kustvatten. Här pekar man ut grunda havsvikar om särskilt skyddsvärda.

I Långvind har länsstyrelsen studerat både stora och små vikar, totalt sex vikar, bland annat norra delen med Bastuharsviken på norra Fäbodön, Norrfjärden och Yttra Storhamn.

Resultat visar att vanliga fiskarter i dessa vikar är abborre, sarv, mört och björkna samt en och annan gädda. När det gäller vegetation finns det fina ängar av rödsträfse, kransalgen Chara tomentosa, i flera vikar. En annan vanlig art är knoppslinga, Myriophyllum sibiricum. 

De grunda vikarna är biologiskt mycket produktiva. Här ansamlas på naturlig väg näringsrika organiska sediment. I kombination med en relativt hög vattentemperatur under vår och sommar ger detta upphov till en hög produktion av växter och alger, varav några sällsynta. 

Varmt vatten och stora mängder växter gör vikarna väldigt viktiga som barnkammare för fisk. I den rika vegetationen lägger fiskar rom, som blir fiskyngel. Här har de gott om näring, vilket gör att ynglen växer snabbt. Den täta vegetationen ger yngeln skydd mot rovfiskar. Yngeltillväxten i några få vikar kan påverka förekomsten av vuxen fisk i hela skärgårdsområden.

Lena Husén
Djur
(Text senare)
Växter
(Text senare)
Naturreservat 
Snäckens naturreservat består av en rullstensås, Enångersåsen, som skjuter ut som en smal udde i havet. Till reservatet hör också vatten och grund från stranden och 50 meter ut.

Snäckens ett stycke orörd natur
Snäckens naturreservat är en till ytan liten del av Långvind, sex hektar land och vatten, Men den är en central del av fritidsområdet, ett stycke orörd natur.

Tidigare låg rullstensåsen helt under havsytan. I takt med att inlandsisen drar sig tillbaka, har åsen långsamt stigit upp ur havet. På 1600-talet började även udden resa sig ur vattnet. Landhöjningen är i dag cirka sju millimeter per år.

Genom inverkan av landhöjning och havsvågor har grus, sand och mindre partiklar sköljts bort från åsen. Kvar finns strandvallar med klappersten och en särpräglad vegetation.

Snäckenreservatets 300 meter långa udde i Bottenhavet har sparsam vegetation. I reservatets inre del finns tallurskog med gles och lågväxande skog samt ett tunt täcke av mossor, lavar och bärris. Här finns grova martallar och många lågvuxna träd, som är upp till 300 år gamla. De första tallfröna slog rot på Snäcken i slutet av 1600-talet.

Stora delar av rullstensåsen täcks av vackra mattor av renlavar och islandslav. Här finns lingonris, kråkris, ljung och mjölon. Reservatet rymmer sandstrandsväxter som strandärt, saltarv och strandglim.

Omgärdat med förbud
Det finns ett system av stigar i området. De är inhägnade för att skydda markens tunna moss- och lavtäcken. Marken är oerhört känslig för slitage. Det ser man längs de stigar som löper genom området, och där markvegetationen är sliten. Därför är inhägnaderna viktiga som skydd för floran.

Inom reservatet är det, på naturvårdsprosa som är anslaget vid stigarna in i området,”förbjudet att
• beträda inhägnade områden och skada hägnader,
• framföra fordon,
• förstöra eller skada naturföremål eller ytbildning,
• skada skogsbeståndet, ris-, ört- och markvegetationen,
• tälta och ställa upp fordon,
• göra upp eld,
• landa med båt och lägga upp båt,
• på ett störande sätt använda radio, bandspelare o. dyl.”

Reservat till skydd för värdefull natur
Snäckens naturreservat är skyddat genom beslut i länsstyrelsen den 13 mars 1978 enligt paragraf 7 i Naturvårdslagen. Snäckenreservatet har föreskrifter med stöd av 8:e och 10: paragraferna i Naturvårdslagen och 9:e paragrafen i Naturvårdsförordningen.

Reservatet förvaltas av skogsvårdsstyrelsen och markägaren, Långvinds samfällighetsförening.

Reservat är en skyddsform för värdefull natur. Den inrättas av länsstyrelsen eller kommun.

Nationalpark är en starkare skyddsform för värdefull natur. Den inrättas av staten på nationell nivå.

Det finns många motiv för att inrätta naturreservat och naturvårdsområden. Ofta är det naturvetenskapliga skäl. Men motivet kan också vara att ge människor naturupplevelser utöver det vanliga eller ge dem natur särskilt lämpade för aktivt friluftsliv.

Lena Husén och Jörgen Bengtson

Sommarbutiken
Sedan många år finns en sommarbutik, som har öppet från början av juni till slutet av augusti, Samfälligheten byggde om buriken 2002–03, så att den fick en cirka 30 procent större butiksyta och mer omfattande kylutrymmen.
Tennis och bangolf
Långvinds samfällighetsförening ansvarar för två asfalterade tennisbanor och en bangolfanläggning.

Tennisbanorna är öppna så länge de är spelbara under säsongen.

Bangolfanläggningen är öppet när sommarbutiken är öppen.
Övrig sport i Långvind
Långvinds samfällighetsförening har – förutom tennisbanor och bangolfanläggning – också fotbollsplan, halv basketplan, boulebana och beachvolleyplan.
Fiske
Havsfisket är fritt.

I Byhedssjön finns inplanterad fisk. Fiskekort finns till försäljning i sommarbutiken och hos fiskeansvarig, Hans Andersson.